Ett steg fram och två tillbaka

https://www.facebook.com/marja.karlsson.7/videos/10153859012488259

Var tar tiden vägen

Ojojoj...

var tar tiden vägen. Jag har inte skrivit här på hela 2015!

Det har varit ett händelserikt år på många sätt. Bra och dåliga erfarenheter i en blandad kompott så som det ska vara, men jag tar ett hopp från 2014 och hit och startar från 0 igen och hoppas kunna vara lite mer aktiv här inne igen.

Som vanligt kommer det att bli om livet i stort o smått.

På återseende!

Valpcamp - Game on dog

Så kom den efterlängtade helgen då vi skulle delta på valpcamp med fokus på grundkunskaper med sikte på tävling, med Lina Sundberg och Jessica Johansson på Game on dog. Som helt grön nybliven hundägare hopar sig frågor och frustrationer mitt i glädjen över att få ha förmånen att ha blivit hundägare, så det kändes som ett nödvändigt steg vidare.

Fredagen kom och jag begav mig upp till Forshaga för en kvällsföreläsning i det vackra för sommarvädret. Vi var 5 deltagare med hundar. Alla hade väl mer kunskaper än vad jag hade och både en och annan tanke for genom huvudet vad jag egentligen hade gett mej in på..

Tidig lördagmorgon, väskor och bil packades med hund, godis och leksaker.

Dagen startade med genomgång av vad vi skulle arbeta med och sen var det dags...

Leka inför publik och fotograf,  ja det var riktigt jobbigt kan jag säga, men för att vinna nått  måste man kliva utanför bekvämlighetszonen...Men snabbt byttes oron inför vad andra tyckte o tänkte till en glädje. Wow vad kul att få feedback på vad man gör! Att tidigare stått hemma och ingen brytt sig eller tänkt på vad man gjort.

 Dagen varvades med genomgång av de olika momenten vi skulle jobba med och praktiska övningar.

Olika belöningar och vikten av bra belöningar som hunden tycker det är värt att jobba för är a och o, och det skulle visa sig mer tydligt senare under helgen. 

En av mina stora frustrationer var nog att jag inte lyckats få kontakt med Tova på nått bra sätt tidigare, mer än att tjata, hoa och få henne uppmärksam vilket har lett till ännu mer vadd i öronen på henne. Att öva kontakt och få Tova att välja mej var en riktigt kick! Vi har lååång väg att gå, men att veta hur man ska göra för att träna var riktigt kul och att sen plocka ur henne ur bilen inför varje moment och se henne söka min kontakt var häftigt!

Att omvänt lockande skulle funka på Tova var jag inte helt övertygad om....

Men jag blev överbevisad....

Trötta och varma avslutade vi lördagens arbete och styrde hem mot Arvika igen. Tova gick totalt i spinn när vi kom hem - övertrött skulle jag tro...Men kl 19.30 drog hon ur kontakten och somnade.

Söndag kl 9.00 var det dags igen. Upplägget var det samma, genomgång och diskussioner innan praktiska övningar. Fotgående, bakdelskontroll, runda föremål och baklängeskjedjor gicks bl a igenom.

Vi startade med fotgående..och just det...vikten av rätt belöning blev riktigt tydligt. Det som gick hem under lördagen vid bla kontakt och omvänt lockande gick definitivt inte hem vid fotgående...

Belöningen då hette köttbullar och då var Tova med på noterna.

Uthållighet, fokus, fart, kontakt, kjedjor, kvalitetssäkring, lek, lekregler, shaping, ingångar, bakdelskontroll, följsamhet - ja nyckelorden för denna helg är många - hundar, förare, glädje, erfarenheter, härligt fôlk är några andra.

Oavsett om jag kommer att tävla eller inte har denna helg varit otroligt värdefull, och den har gett mej mersmak på kurser. Det har varit kul att knyta nya kontakter och sett andra mer erfarna och fått råd och tips både ifrån instruktörer.

Tack alla inblandade för en toppen helg!

Bilderna är lånade med tillåtelse ifrån Game on dog

Oj vart tar tiden vägen!

Jag vet jag skulle ha skrivit för länge sen men veckorna har fullkomligt rusat fram sen vi var i Nora hos Anita och Clas och hämtade hem Bergakungens Tova.

Ett helt nytt kapitel i livet har startat, vi är hundägare med allt vad det innebär. Många tankar, känslor och funderingar har det varit och många gånger känns det igen ifrån man var nybliven mamma. Glädje och frustration om vartannat!

 Tova 9 v

Vi har fått en valp som är framåt och nyfiken och rätt orädd. Hon finner sig i de flesta situationer och verkar trygg och det är skönt.  

 Tova 9 v

Hon har redan hunnit bjuda oss på flera upptåg och påhitt!

Många dansk svenska gårdshundsägare säger att det är just så rasen är, påhittig!

 Tova 9 v

Att bara ligga och spana i gräset räcker många gånger tycker Tova

 Hennes bästa vän, katten Maja. Hon får göra i stort sett vad som helst med henne, och Maja kan inte låta bli Tova heller!

 Tova 10 v

Gräva är fina saker tycker hon och går på som en duracellkanin!

Vatten är också kul!

Att  vara med i ridhuset är spännande och hon sitter som ett ljus trots att hästarna galopperar förfullt!

 Tova 12 v

6 veckor har rusat på kan jag säga! Dagarna är intensiva och Tova bjuder alltid på nått nytt! Igår visade hon hur man tar sig upp på köksbordet utan hjälp!!

Med tiden har frustrationerna kommit, som ny hundägare har man inte verktygen att gå vidare så därför drog vi iväg på Valpcamp den 30/5-1/6 med de härliga instruktörerna  på Game On Dog
En otroligt givande helg, mer om den i nästa inlägg!

Lilla Tova!

 Igår fick vi besked om att Tova kommer att flytta till oss i påsk, det vi har att invänta är vetrinärbesiktningen innan avhämtning, men valparna är friska och sunda och vi hoppas att allt går bra.

Det har varit en lång process och det känns bra. Vi har funderat på hund och funderat på olika raser och tillslut kunde vi enas om Dansk Svensk Gårdshund. I september tog vi  första kontakt med Anita och Clas på Bergakungens kennel i Nora.

Vi har hunnit tänka och fundera innan lilla Isa blev dräktig och det känns åtminstone som tanken på hund har hunnit växa in i familjen. Barnen som tidigare tjatat på hund, har tagit beslutet med ro. De har varit införstådda med att från dräktig hund till leverans klar valp kan vara en lång och några gånger en jobbig resa eftersom man aldrig kan garantera förloppet.
Jag tror deras uppväxt på landet med djuren har gett dem massor av livskunskap. Livet är ingen garanti och att man måste ta avsked av älskade vänner är otroligt trist men de har tagit det så naturligt.

Nu har vi då fått veta att denna lilla tingesten ska flytta in hos oss till påsk ok allt blev väldigt verkligt. Vi har tittat på alla valpbilderna innan och har egentligen inte fäst oss vid någon speciell eftersom alla utom lilla Tott var aktuella. Men sen när vi fick beskedet tog vi Tova till våra hjärtan.

 Idag blir hon och hennes kullsyskon 6 veckor och det närmar sig med stormsteg att hon flyttar hit.

Hon är den underbaraste lilla valp som vi kan tänka oss och håller tummarna för att allt är bra på veterinärbesiktningen.

Nu ska det fixas till det sista här hemma för att ta emot lilltjejen!

Tack till Anita och Clas som låter oss ta hand om en av de fina valparna!

Nu har vi träffat dem!

Igår var det då dags! Vi skulle tillbaka till Nora, nu för att träffa de små valparna som nu hade hunnit bli 4 veckor. 

Strax innan Kristinehamn börjar jag känna konstiga vibrationer i ratten, vi stannar och kollar snabbt över bilen och beslutar oss att köra några kilometer tills vi når Rastplasten Stolpen. När vi svänger in där smäller det till oro väckande i bilen och vi finner att hjullagret helt gett med sig.

SKITSKITSKIT!!

Jaja vi står på rastplats med servering, toalett och bra väder såå vi sitter inte direkt i sjön och vi är ju otroligt glada att det hände där det hände!

Sen har vi begåvats med svärfar som har bilsläp och extrabil så det blev att fördriva tiden i 3 timmar i en stillastående bil. Stickning, korsord, kaffe och promenader sen så var vi på väg vidare mot Nora, tre timmar försenade.

Men den som väntar på nått gott...

Så fick vi då träffa de små knytena! Alla lika bedårande söta! Idag hade de varit ute på sin första biltur i väntan på att vi skulle komma. 

Vi fick gott fika hos Anita och Clas. Det kom som en skänk ifrån ovan efter den långa turen dit! Så en titt till innan det var dags att ta sig hem till Arvika igen..

Känns lite overkligt att en av dem ska flytta hem till oss.

Annandag Påsk hämtar vi den lilla tjejen som blir vår!

Valpfeber!

Att det skulle bli hund på Åsen är inget som varit givet. Att jag har ett brinnande djurintresse och  trivs tillsammans med djur är inget nytt, men jag har inbillat mig i många år att jag är en utpräglad kattmänniska, men nu har även hundintresset väckts till liv ordentligt.

 Hundar har funnits i mitt liv sen  jag var liten bl a genom min morbror som hade kennel.

Diskussionen om lämplig hund har på gått länge här hemma och maken ville ha en stor robust hund, jag ville ha en mer lätthanterlig storlek och med inte alltför stort "trim"konto

Så en dag satt vi och tittade på ett hundprogram på TV där de visade dansk-svensk gårdshund. Maken blev intresserad av rasen och jag som alltid vurmat för Jack Russel Terrier och Dansk-Svensk gårdshund behövde knappast övertygas. 

Jag började leta uppfödare. Mina krav på uppfödaren var:

 *Att vi skulle träffas innan ett evt köp bestämdes.

*Att uppfödaren hade erfarenhet 

*Att uppfödaren ser till hundens bästa 

*Att vi "håller" kontakten före och efter valpköp

Jag hittade en uppfödare som geografiskt fanns relativt nära och det var ett plus! Jag skrev ett mail och fick svar och vi bestämde att vi skulle träffas i slutet av oktober.

Under tiden fick vi låna snälla Hugo  för att känna på rasen. Barnen gillade honom skarpt och jag måste säga att mina barn är väldigt härliga med djur!

I slutet av oktober for vi till Nora för att hälsa på uppfödarna och hundgänget.  Det var ett trevlig möte och vi blev så bra omhändertagna. Vi var rätt sålda när vi åkte hem och det pratades hund hela vägen hem!

Här Isa, Trenter och "Siggan"

Uppfödarna kände sig nöjda med oss och vi dem och det bestämdes att vi skulle få köpa valp av dem vid nästa kull.

Annandag Jul parades Isa med Trenter och den 20 januari gjorde man UL som visade 4-5 valpar. Lyckan var total här hemma!!

Om allt går som det ska blir det valpning den 27 februari.

Och valpen kommer till oss i slutet April.

Nu håller vi tummarna för lilla Isa och valparna!