Mitt nya/gamla hatobjekt

Jag har sedan början varit emot dessa studsmattor som verkar växa ur varenda trädgårdsgräsmatta. Nu kanske många tycker att jag är en präktig förmanande mamma som inte tillåter mina stackars barn att ha kul. Det kanske är såå vad vet jag ?

Jag har alltid vägrat köpa en till mina barn som gääärna hade sett att en hade stått i vår trädgård. Dock ska medges att jag hade ett tillstånd i våras som jag bara kan kalla dålig karaktär. Jag var då ytterst nära att åka inn på ett större leksaksvarhus och köpa dem en.

Jag har hämtat en text om studsmattor där det står: "Aktivitet på studsmatta är inte bara roligt, utan också bra för bl a balansen, syreupptagningsförmågan, motoriken, hjärtverksamheten, koordinationsförmågan, lungorna, blodcirkulationen och musklerna. Både barn och vuxen har en rolig och givande stund på studsmattan. "

Dessa argument har jag matats med av andra föräldrar, när jag som förmanande mamma hindrat mina barn från att delta. Detta med att bara hoppa en och en och med skyddsnät eftersträvas inte alltid av föräldrar. (En undran bara...kan man inte stimulera detta på andra sätt??)

Jag kan också tycka att det är ett stimulerande redskap på många sätt men då måste vi väl ändå kunna förbättra säkerheten och minimera skadorna.

Jag har jobbat som sjuksköterska både på akutmottagning, operation och IVA och har med egna ögon fått erfara att skadorna ökar otroligt, inte bara att de ökar, skadorna man oftast ådrar sig är oftast mer komplicerade.

Hittade en artikel i läkartidningen som beskriver detta. (har även lånat bilden där)

Jag köpte ingen studsmatta, idag är jag glad för detta. Jag kan aldrig vara med mina barn och hindra dem till 100% att studsa på vännernas studsmattor, men jag försöker....

Igår hände det i alla fall. Jag förstod med en gång att det inte stod rätt till när Nora kom ner till mej. Hon brukar inte klaga länge när hon slagit sig. Jag satte henne i bilen och for ner till akuten i Arvika där de snabbt tog emot oss!!

De var jätte goa mot vår lilla Noris och hon fick snabb smärtlindring. Snabb undersökning av läkare och snabbt ner på röntgen. Sköönt!

Preliminärt fick jag veta att Nora hade en fraktur på humerus, dvs överarmsbenet och att den satt långt ner.Man var tvungen att konsultera ortoped i Karlstad om evt operation. Det dröjde lite men Nora sov gott då så det var skönt för henne.

Tillslut fick vi beskedet att det såg ut att ligga fint ihop så det skulle räcka med ett gips. Men att vi ska tillbaka för en kontroll röntgen på onsdag för vidare behandling. Hoppas, hoppas att det ser bra ut och att hon slipper opereras!!

Nora var helt enastående duktig. Grät gjorde hon när gipset las och man var tvungen att vinkla rätt armen, men hon lät de göra det!!! Vår duktiga lilla prinsessa!

Nu ligger hon nedbäddad för hon är så trött idag. Ligger och tittar på Saltkråkan och äter glass.

Som ni kanske förstår kommer inte nått köp av studsmatta genomföras här på Åsen......

Vi håller oss till andra skaderika hobbies som hästar istället ;-))