...inkubations tid ca 1½ dygn!!!! Det var nog när vi handhälsade..jag är ju sköterska och borde ha visst vilka åtgärder jag borde ha vidtagit!
Saken är den att efter föreläsningen i onsdags så tänker jag mer positivt, JAG den sanne pessimissten. Det är ju Jocke i den här familjen som är positiv!
Hmmm......
Risken är att jag just nu är ett irriterande inslag i vardagen för mina nära och bekanta!
Ta bara som igår när tösen skulle ta ridlektion. Så trampa hästen min tej så hon blev lite skraj, och då kom klämkäcka mamma: - se det positivt. Du har ju stålhåtta, tänk vad ont det skulle gjort utan. Regnet vräkte ner och det var geggigt och kanigt när vi skulle ner till ridbanan, så uttrycker en av föräldrarna sitt missnöje över de senaste dagarnas väder. Då kommer den klämkäcka föräldern; tänk vilken tur att vi har gummistövlar och att vi får va inomhus när vi ska rida då...
Joo kontrar den andre, men det är ju så tråkigt när det snart är Mârten. Klämkäck förälder igen; - Jo det är sant men tänk vad bra det blir ju mindre fylla, och de får mer paraplyer och regnponchos sålda på lördagen. Så nått gott är det.
Fick en lång konstig blick tillbaka av pappan.....
Urskuldande fyllde jag i...;- jag har nyligen varit på föreläsning med Stefan....
..ååååkeeej...
Nä men ärligt, jag har faktiskt börjat se de negativa företelserna på annat sätt. Jag kan ju också känna att det är jävligt trist med allt regnande och att vår väg flyter bort, men å andra sidan får jag sitta inne, ingen tvingar ut mig, JV tar sig snart inte längre upp på vår väg så nått gott för det med sig.
M a o jag kanske håller på att bli "Gôtt flexibel i hôvve"!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar