Betraktelser över en skitig kaffekopp

Vissa dagar är bättre än andra och vissa dagar är tunga och blir lätt tyngre av andra människors inflytande över min person - energislukare.

Jag har flera gånger bestämt mig för att sluta "umgås", "Låta bli att bry mig" om dessa människor enträgna beteende, men felet med mig är att jag innerst inne tror människor om gott. Jag tror på människors inneboende välvilja mot sina medmänniskor. Naivt - jag vet!

För varje gång blir jag lika besviken på en del människors fula sätt. Hur en del "tror" sig vara det centrala och det andra människor ska följa.

Vad är det då som driver dessa energislukande egotrippade människor? De vill gärna synas, säger ofta saker som sårar, de vill gärna vara lite för mer än oss andra, saker de gör gagnar oftast dem själva. Men varför? Visst vill man synas ibland och visst vill man dra fördelar av situationer, men det känns inte som ett självändamål, eller hur?

Är det deras osäkerhet? Att de måste kuva, trycka ner folk för att de slaviskt ska följa dem och säga ja tack å amen?

Och så om man inte helt följer dem blir de ibland oresonliga och t o m far med osanningar och förtalar folk.

Ja har inga bra svar. En del energislukare har jag gjort mej av med och det är befriande, men man stöter på dem till och från och ibland får man dras med dem ett tag.

Ibland blir man så besviken på sig själv att man råkar i fällan - men jag har bestämt mig för att livet ser ut så och det kan man inte göra så mycket åt. Det bästa är att man lär sig snabbt vilka som är energislukare och snabbt skapa ett förhållningssätt så man inte åker ner i deras fälla.

Jag är ingen flitig Bibelläsare, men talesättet "Det är saligare att giva än att taga" ligger det mycke i, och om man ger så får man oftast tillbaka.

Jag är smittad...

...inkubations tid ca 1½ dygn!!!! Det var nog när vi handhälsade..jag är ju sköterska och borde ha visst vilka åtgärder jag borde ha vidtagit!

Jag lärde mig det redan 1986!!¨vikten av god handhygien!

Saken är den att efter föreläsningen i onsdags så tänker jag mer positivt, JAG den sanne pessimissten. Det är ju Jocke i den här familjen som är positiv!

Hmmm......

Risken är att jag just nu är ett irriterande inslag i vardagen för mina nära och bekanta!

Ta bara som igår när tösen skulle ta ridlektion. Så trampa hästen min tej så hon blev lite skraj, och då kom klämkäcka mamma: - se det positivt. Du har ju stålhåtta, tänk vad ont det skulle gjort utan. Regnet vräkte ner och det var geggigt och kanigt när vi skulle ner till ridbanan, så uttrycker en av föräldrarna sitt missnöje över de senaste dagarnas väder. Då kommer den klämkäcka föräldern; tänk vilken tur att vi har gummistövlar och att vi får va inomhus när vi ska rida då...

Joo kontrar den andre, men det är ju så tråkigt när det snart är Mârten. Klämkäck förälder igen; - Jo det är sant men tänk vad bra det blir ju mindre fylla, och de får mer paraplyer och regnponchos sålda på lördagen. Så nått gott är det.

Fick en lång konstig blick tillbaka av pappan.....

Urskuldande fyllde jag i...;- jag har nyligen varit på föreläsning med Stefan....

..ååååkeeej...

Nä men ärligt, jag har faktiskt börjat se de negativa företelserna på annat sätt. Jag kan ju också känna att det är jävligt trist med allt regnande och att vår väg flyter bort, men å andra sidan får jag sitta inne, ingen tvingar ut mig, JV tar sig snart inte längre upp på vår väg så nått gott för det med sig.

M a o jag kanske håller på att bli "Gôtt flexibel i hôvve"!?

Inspiratörer!

Igår åkte jag och min kollega ner till ANC´s lokaler för att vara med på en 3 timmars föreläsning med Stefan Olsson. "Att få saker att hända och må bra under tiden" var föreläsningens ämne.
Vi var 150 åhörare OCH åskådare som samlades i hörsalen för att lyssna. Mer eller mindre förväntansfulla! En del hade hört honom tidigare, för mig var det första gången som föreläsare och tyckte det skulle bli otroligt intressant!

Men mitt första minne av Stefan är inte Arvika festivalen som många kanske förknippar både Marcus och Stefan med utan om jag inte missminner mig var det en "Annandags Rock" på gamla Folkets Hus här i Arvika. Denna grupp uppträdde i kjolar, och det var det som fäste i skallen, inte deras musik. Jag var ju några år äldre och tyckte att det var ett gäng knäppskallar....vad jag då inte visste var att jag skulle gifta mig med en av dessa knäppskallar......

Nu till sak. Dessa två killar, Marcus och Stefan har startat företaget universe imagine ett inspirationsföretag! Och första gången jag kom i kontakt med detta var 2007 när jag gick med i Tiodagarsutmaningen. Reglerna för utmaningen var enkla. Under tio dagar skalle man eliminera alla negativa tankar och bara fokusera på det positiva som du kan se i varje situation du hamnar i. Det kanske inte var lika enkelt alla gånger, men efter 10 dagar i utmaningen hade man ändrat sina tankar väsentligt. Hoppas på en uppföljning!

Kvällen bjöd på en mängd överraskningar och aha upplevelser. Man kan ju säga att även jag som har lätt för att ta kontakt med främlingar kände mig liiite skeptisk när jag skulle söka upp en totalt okänd i salen och hälsa på denne som min värsta fiende...En person som man sedan skulle coacha under kvällen.

Föreläsningen blandades med övningar, historier och sanningar (valda). Bantningstips ingick också, men Nej, jag kommer nog fortsättningsvis, förhoppningsvis tänka på pizza och semlor som enskilda företeelser, men det KAN bli svårt............

Jag tror aldrig att jag känt mig så lyft och avspänd OCH inte minst GLAD efter denna föreläsning!
Med mig hem fick jag även deras nya bok "Må bra under tiden du lyckas"

Och Jaa jag ska arbeta med att bli "Gôtt flexibel i hôvve"

Stamceller tycker jag är "gôtt flexibla"

........to be continued.....